Arga Farbror Cramler

Arga Farbror Cramler

Om Bloggen

Åsikterna i den här bloggen är högst personliga och jag representerar varken någon politisk inriktning eller religiös uppfattning. Om du inte tycker som jag så är du välkommen att kommentera så att vi kan skapa en konstruktiv debatt!

Kris-tinehamn!

Arga Farbror Cramler surnar ur!Posted by Cramler Thursday, November 15 2007 19:26:23
God afton!

"Picasso valde Kristinehamn" lyder texten på reklamskyltarna utanför staden. Jag undrar fortfarande varför? Klockan är strax efter sex på kvällen när jag anländer till Kristinehamn. Vid den tiden brukar det vara lätt att hitta en parkering och dessutom brukar det vara gratis över natten. GRUNDLURAD!!! Jag har aldrig varit i en stad med så omfattande restriktioner och avgifter. "Avgift 00-24" "Max p-tid 3 tim" "Datumparkering 00-06" m.m. Förmodligen äger kommunalrådet aktier i CARPARK AB eller sitter med fingrarna i syltburken på annat sätt...

På avstånd såg hotellet lovande ut, en stor pampig byggnad från slutet av 1800-talet med svag fasadbelysning och texten "STADSHOTELL". Redan i lobbyn grusades mina förhoppningar om en trevlig vistelse. Det kändes som att kliva in i storstugan på ett amerikanskt skidhotell byggt i "hunting lodge"-stil. Stort och högt i tak med öppen spis, körsbärsfärgat trä och grönmålade väggar. Baren som ligger i anslutning till receptionen her dessutom "Schlagerbar". Receptionen var obemannad men bestyckad med en skylt som gav följande upplysning; "Jag är ut på ett serviceuppdrag i huset, för snabb service var god slå 9 på telefonen". Jag slog mig ned i en sliten chesterfieldmöbel och väntade fem minuter innan jag valde att slå 9 på telefonen. Gissa om jag blev förvånad när det då började ringa i en telefon bakom hörnet i baren 10 meter bort! En grogghagga med whiskyröst delar ut nyckeln till rummet och förklarar något om portkod som behövs efter kl. 24.

Det här stället kan inte kallas för smakfullt renoverat och Karlskoga Hotell käns som ett under av "freshness" jämfört med detta. Rummet luktade unket och instängt, färgen hade börjat flagna från fönstren och fönsterbrädan, vita plasdetaljer som t.ex. väggfast hårttork och byxpress hade redan antagit den pissgula färgen som lång tids solblekning medför. På skrivbordet tronade en gammal klassisk Diavox-telefon från Televerket samt en rejäl askkopp i glas. Jag hade ingen lust att ta av mig ytterkläderna och göra mig hemmastadd så jag beslutade mig för att gå ut och få mig en bit kvällsmat. Det var tomt och öde på staden och så många näringsställen såg jag inte. Jag passerade "Johanssons kebab" men han verkade ha sålt "Mustafasson". Efter ett tag hittade jag "China garden" och det fick duga för kvällen, "Fyla små med flitelad banan och en stol stajk".

Väl tillbaka på "Statt" fick jag syn på en gästdator på receptionsdisken. Vad bra! Nu kan jag kolla mailen och kanske blogga lite. ICKE!! Burken var utrustad men någon form av nedmonterad webbläsare och operativsystem som gjorde datorn säker men helt oanvändbar. Det gick inte ens att använda Google. Att ring var också svårt, det var både "Anslutningsfel" och "Nätet överbelastat"..

Nu har jag lämnat "Kristine Peaks" och "Logglady" på Statt bakom mig. Just nu känner jag mig mycket tillfreds på Selma Lagerlöf Hotell i Sunne. Rent, snyggt och trådlöst på rummet! Då trivs Farbror Cramler. Kåldolmarna med gräddsås och rårörda lingon gör inte heller saken sämre...

  • Comments(2)//www.joltcola.se/#post17