Arga Farbror Cramler

Arga Farbror Cramler

Om Bloggen

Åsikterna i den här bloggen är högst personliga och jag representerar varken någon politisk inriktning eller religiös uppfattning. Om du inte tycker som jag så är du välkommen att kommentera så att vi kan skapa en konstruktiv debatt!

Pappa har fått ro

Arga Farbror Cramler funderar!Posted by Cramler Thursday, May 17 2007 23:35:50

God afton!

Det går en del tid mellan inläggen nu. Men. Det har sina randiga och rutiga skäl. Min pappa som jag skrev om tidigare har nu slutat sitt jordeliv och gör nu livet gladare i himlen. Han somnade in i sin säng i hemmet lugnt och stilla den 6:e maj. Exakt ett halvår innan han skulle fylla 70. En något för tidig död kan många tycka. Min pappa är en av de mest positiva och levnadsglada människor som jag träffat. Han klagade aldrig, trots att han haft många anledningar. Om han hade varit en gnällspik så hade han sannolikt lämnat in för 10 år sedan...

Pappa fick diabetes i tonåren och har kämpat med den hela livet. Det är inte helt lätt kan jag tala tala om eftersom jag själv lider av samma symptom. I slutet på 60-talet blev han dessutom skadad av en ny revolutionerande medicin - det kom ju många sådana på den tiden - som gjorde att han inte kunde arbeta längre. Han fick skador på nerverna som yttrade sig som reumatisk värk och stela leder. Han har genomgått ett otal operationer där man bytt ut senor i händerna genom att ta senor från låren. Han har sedan årtionden tillbaka fått laserbehandla sina ögon mot blödningar i blodkärl. Han har opererat in en ny hjärtklaff. Han har amputerat tre tår på höger fot. Men han klagade aldrig...

Pappa ville inte sitta still och tycka synd om sig själv. Vi bodde på en gård på landet och där fanns det alltid mycket att stå i. Han försökte även få tillstånd att arbeta då och då när han kände att det fungerade, men det var för krångligt att ordna detta enligt försäkringskassan. I stället hjälpte pappa flera av sina bekanta som drev rörelse på ideell basis för hatt hålla sig själv i trim och behålla sitt människovärde. Snacka om rehabilitering! Ofta är det väl så att de som inte gnäller tillräckligt får dra ett strot lass själv i vårt fina folkhem...

Min pappa var en äkta vardagshjälte. Jag hoppas att jag själv kan leva och verka i samma positiva anda som han. Att vara glad och att hjälpa andra människor ligger mig varmt om hjärtat. Det tänker jag fortsätta med. Dels för att man mår bra av det och dels för att hedra min pappa...

Vila i frid och se till att du får ett bra dragspel!

  • Comments(1)//www.joltcola.se/#post10